Igår fick jag äntligen tid och ork att ta mig till Årsta för att träffa Oscar och Agnes. Med tanke på att det tar ca 45 minuter att ta sig från Västra Skogen till Årsta med kollektiva färdmedel så är det märkligt att jag inte kommit iväg tidigare. Nu var det i alla fall akut, måste få hålla i och lukta på dom, det kändes som länge sen. Oscar var trött och febrig och ville tydligt vara ifred, och om någon skulle vara nära så var det mamma och pappa. Farmor gjorde sig icke besvär. Men det får jag acceptera. Brukar få tjyvhålla den lilla spelemannen annars också, för att få pussa på honom. Han brukar slingra sig som en ål. Fick dock mitt lystmäte med Agnes, hon kan ju inte gå någonstans ännu :-)
Idag har det varit arbetsdag i Väsby på förmiddagen. Bengt och jag åt lunch på en restaurang med något slags asiatiskt stuk nere vid stationen innan jag tog pendeln hem. Trist att så många lunchkrogar serverar så dålig mat. Ja, jag är ofta kritisk till den mat som lunchkrogar tillhandahåller, med rätta tycker jag. Alltför stora portioner som man tror att kocken tappat saltkaret i. Slöseri med mat som kastas och hälsovådligt med allt detta salt. Så i eftermiddag tog jag mig i kragen och lagade lasange på mor Annas vis. Den räcker till lunchlåda nästa vecka också. Eftersom jag är så kritiskt till restaurangmaten vill jag helst alltid äta hemlagat till lunch. Men ibland orkar jag bara inte laga något så till slut är det tomt i frysen. Men jag är ju en duktig flicka så jag borde ju...
